Här kan ni följa mina förberedelser inför "The toughest footrace on earth" Marathon Des Sables. Ett lopp om 25 mil genom Sahara.
Jag började springa sommaren 2009 när jag förlorade min dotter Lisa 14 år. Det var min kompis Fredrik som fick med mig ut på löprundor. Löpningen har varit en enorm hjälp i mitt sorgearbete. Idag har jag ett fungerande liv och jag älskar livet igen.

Så ofta jag får tillfälle föreläser jag om min väg tillbaka till ett fungerande liv och de verktyg jag använt, förberedelserna inför mitt äventyr i öknen i april, min löpning, inspiration, mål och målbilder.
Lisa pratade ofta om att hon ville bli barnläkare. Jag tror hon hade kommit att arbeta för Läkare Utan Gränser. En organisation som jag tycker är fantastisk och som hjälper så många. Nu vill jag hjälpa dem. Därför har jag startat en insamling. Stöd insamlingen till Läkare Utan Gränser genom att satsa valfritt antal kronor. Ett bidrag lämnar ni genom att klicka på bilden "Läkare Utan Gränser" till vänster.


lördag 29 december 2012

GRÅ GRÅ GRÅ

Årets sista långpass stod på schemat idag. Vädret påminde om förhållandena under Stockholm marathon, d v s 4 grader, regn och blåsigt. Träningsvärk från gympapasset igår. Kryp in under täcket vänd dig och somna om. Nej, hoppa i träningkläderna, på med ryggsäcken och in med hörlurarna i öronen (Zlatans bok). Ryggsäcken fick bli lite lättare idag, ca. 3,5 kg. En fin ny röd och fin Buff i merinoull i julklapp från äldsta sonen runt halsen. Rundan flöt på bra, Det blev drygt 22 km. Väl hemma mår jag som en prins. Redo att ta tag i städning och matlagning inför kvällens besök av bästa före detta grannarna.
LIVET ÄR INTE BARA HÄRLIGT. DET ÄR ETT PRIVILEGIUM OCKSÅ.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar